djurägare

är jag inte just nu. Ja, om man nu inte räknar med dammråttor, silverfiskar, spindlar och bananflugor. Det gör inte jag, för de är inte här för att jag vill utan tvärtom.
När jag växte upp hade vi en underbar katt som hette Morris. Han var en svartvit kastrerad hankatt utav rasen vanlig bondkatt. Varför jag skrev att han var kastrerad var för att de brukar ofta väga lite mer än hankatter som inte blivit kastrerade. Morris vägde som mest 13kg. Hmm..Inte kanske någon idealvikt men han var den absolut sötaste och snällaste katt jag någonsin träffat! Vi fick honom 1986 och han hann flytta till både Långö och Galgamarken innan han -98 fick följa med mig och bo i Kungsmarken. Men i augusti det året fick vi avliva honom då han inte mådde bra längre, kunde inte behålla mat och inte heller hålla tätt. Vetrinären sa att han säkert hade diabetes och hon förstod inte hur han kunde vara så vig och pigg som han var. Det var en av de värsta dagarna jag varit med om när man såg hur hon stack nålen i hans hjärta och han försvann från oss.


År 2000 fick jag en kattunge av Maria som studentpresent. Han hade samma färger som Morris men han var så liten och söt att jag bestämde mig för att han skulle heta Ior. Inom några dagar visade det sig att det var ingen liten Ior jag hade utan en galen vild katt som attackerade fötter när man gick förbi. Han fick då istället namnet Tyson. I augusti samma år skaffade jag en kompis till Tyson. Det var en svart kattunge som jag trodde var en hona, vilket även de jag köpte henne av trodde. Hon fick namnet Snuttan. Men, eftersom det alltid kommer ett men, en dag när Snuttan tvättade sig fick jag se något som inte kännetecknar en honkatt -if you know what I mean. Snuttan blev då istället en Lucifer eftersom han var svart som Satan..
Mina bebisar hade jag i över ett år, tills den dagen kom då Morgan inte klarade av att bo tillsammans med katterna då han har allergi. Vi hade då bott ihop i 6 månader och han hade varit konstant förkyld under den tiden men jag fick välja mellan min stora kärlek och mina bebisar. Mitt val vet ni nog. Men jag kan lova er att det inte var det lättaste att göra. De lämnades till Kattkommando Syd och sedan såldes de till en tjej i Lund som heter Anna och hennes son Pontus döpte om katterna till Tom och Jerry (hmm).


Nu när jag bor i egen lägenhet hade valet att skaffa en ny katt kunna vara såå enkelt om det inte vore för att Felicia också är allergisk mot katter. Suck och åter suck. Vissa katter verkar hon dock inte fara så illa av trots att vi sovit i lägenheter där det bor katt men farmor och farfars katt klarar hon inte mer än några timmar runt innan ögonen kliar och hon nyser. Visst skulle man kunna prova att ha en katt hemma men på ett sätt är det dumt att utsätta henne för det samtaidigt som jag inte vet om jag skulle klara av att lämna bort en katt igen. Men att plåga sig själv genom att titta på annonser om kattungar det gör jag ofta. Kolla den sötisen som har mitt namn skrivet på sig...


Nåja..nu ska jag fixa lite fil med bär så magen blir tyst. Får se om jag återkommer ikväll eller en annan dag. Klockan börjar bli mycket och jag ska jobba imorgon men jag sov så länge inatt och vaknade sent idag, så jag är inte så trött än.
Hej så länge!

Kommentarer
Postat av: Tiara

aaw vilken sötis!

Om du funderar på att skaffa katt så är dehär 3 raserna de bästa:

Sphynx (din favorit)

Sibirisk katt

Devon rex och Cornish rex



Sen är det bättre med honkatter, men vill du ha en hankatt så går det lika bra, om du kastrerar honom.



Har ni märkt någon allergisk reaktion på henne när hon har varit här? Annars kan du få låna Melissa ett tag om du vill :P Men när jag flyttar hemifrån vill jag ha tillbaks henne hehe =)

2009-08-17 @ 11:13:56
URL: http://tiiara.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0