Idol

ska det handla om idag. Men inte programmet idol utan om de man har haft som förebilder eller sett upp till av olika anledningar. Jag kom att tänka på det igår när jag skulle lägga mig och hörde Carl Lewis låt i huvudet hela tiden.
Jag kan inte komma på varför ,men det var något med honom som gjorde att jag blev intresserad av friidrott (att titta på inte utöva!). Han verkade så snäll kom jag ihåg att jag tänkte. Men sedan blir det konstigt att förklara två av mina andra idoler inom sportvärlden: Mike Tyson och Armando Diego Maradona..Kan ju inte varit för att de verkade snälla. Men de var alla tre helt överlägsna inom sina sporter och det var väl det kanske. Annars har man ju mest haft artister som idoler. För mig började det 1990 med New Kids On The Block. Jag var såå förälskad i Jordan Knight och jag levde bara för dem. Haha.. Rummet var tapetserat med planscher från OKEJ och Frida, från tak till golv utan att man såg väggen bakom. Kommer t.o.m. ihåg att jag i 5:e klassen skrev ett brev på engelska till Jordan men fick inget svar. Som jag väntade och längtade! I samma veva som jag skrev brevet skulle de ha en konsert i Stockholm och det var många från Rosenfeldtskolan som skulle dit. Jag frågade mamma men fick inte. FYYY vad jag var arg på henne, tyckte hon förstörde hela mitt liv. Nu, så här 18 år senare och själv mamma, kan jag mycket väl förstå henne varför hennes 11 åring inte kunde åka till Stockholm. Men det var då och det är nu. Här kommer en video med en av deras (som jag tyckte då) bästa låtar. Jag fick LP:n med denna låten på min 12 årsdag -kan inte komma ihåg hur många gånger den spelades den dagen på min skivspelare men det var MÅNGA!


Nu har "kidsen" vuxit upp och förra året släppte de en ny skiva som faktiskt var ok, kan vara så för mig eftersom jag är ett gammalt fan. När man ser bilder på dem från då och nu förstår man att tiden har gått och vi är alla nu lite äldre. Suck. 30-årskris snart tror jag.


Omkring 1993 kom Take That och jag övergav det splittrade bandet NKOTB för dem. Jag och en kompis åkte till Stockholm för att i april 1994 se deras konsert och det var mycket häftigt.

Inom filmvärlden har jag nog inga direkta idoler men någon man respekterar och beundrar är ju Johnny Depp som trots sina enorma framgångar under så många år verkar ha levt ett "normalt" liv med sin fru och deras barn. Han ger till välgörenhet och vill inte bara springa på röda mattor eller göra filmer han inte kan stå tillsvars för inför sina barn.
Jag kommer ihåg när man först såg honom, på TV3:


(Blir ett långt inlägg idag med men min blogg och jag bestämmer)

Om jag nu ska tänka lite djupt så kan man börja fundera på varför jag bara haft manliga idoler/förebilder. Har jag sökt fadersgestalter i mitt liv?..Nääee..har nog bara blivit så. I det verkliga livet vet jag inte vilka jag har sett upp till. Jag skulle kunna säga min gamla dagmamma som än idag har en plats i mitt hjärta då hon haft en stor del i min uppväxt och uppfostran men också min mamma som var ensamstående mamma till 3 barn i många år och då även min syster som också varit ensamstående mamma. Det är ju en bedrift i sig och jag som nu är ensamstående varannan vecka kan inte tänka mig att inte ha det stödet jag får från barnens pappa. Sånt är ovärderligt och uppskattas! Så en stor blomma till alla ensamstående mammor som kämpar!

Kommentarer
Postat av: Tiara

Jag tänker ta åt mig den där blomman ^^ <3

2009-08-21 @ 11:35:57
URL: http://tiiara.blogg.se/
Postat av: Angelica

Nej det får du inte än. För just nu tillhör du inte den kategorin och har inte förtjänat en sådan blomma. Men jag hoppas att jag nästa år kan skriva med dig på de som är värda en blomma!

2009-08-22 @ 23:50:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0