Då var det redan helg igen

Tiden går så fort, veckorna bara springer förbi. Vi är nu i slutet av april. Sanslöst.

Förra helgen började bra då min migrän släppte efter 1 dygn, och jag blev bjuden på mat hemma hos Morgan då barnen var där. Jag och Felicia var ute en runda så hon kunde åka lite på sina inlines. Hon är jätteduktig!


Lördagen satte jag mig framför datorn för att ta itu med en massa ärenden som skulle göras. Maila hit och leta telofonnummer dit. Mitt i allt ringer Morgan och säger att Fanny har åkt på feber, vilket inte är så bra eftersom hon opererades bara några dagar tidigare. Han berättade även att Felicia ramlat med cykeln och slagit i ansiktet. Jag gick upp till dem för att se hur det var med mina små otursbarn..

Så här såg Felicia ut.

Tur i oturen hade hon haft cykelhjälm och hade därför endast ett litet rött märke i pannan men fläskläppen var den värsta jag någonsin sett (kortet är när svullnaden börjat lägga sig något!) men det mest allvarliga var ju att hon slagit i sina nya framtänder och det såg ut som om minst en av dem hängde löst. Hon hade inte ont men kunde varken prata, dricka eller äta.

På söndagen åkte de till jourtandläkaren som sa att rötterna förmodligen inte skadats men att hon skulle gå till ordinarie tandläkaren i veckan som kunde kolla bättre när det inte var så svullet. Beskedet från dem var att tanden är lös men kan komma att fästa sig igen då det, enligt dem också, inte verkar som att rötterna skadats. Men i 3veckor får hon nu inte bita med framtänderna alls. Tur att hon är så pass stor ändå som hon är så hon förstår.

På söndagskvällen var det dags för Postkodlotteriet på Stumholmen.


Både jag och Felicia äntade på E.M.D -hon för att lyssna och jag för att titta..Haha..är det nu man börjar bli gummsjuk, eller de kanske inte är så unga? Fina är de iaf, alla på sitt egna sätt. Och sjunger bra också. Inte de största idolerna för mig men hur ofta händer det något sådant här i vår lilla stad?



Jättegrattis till iaf de 2 barnfamiljerna som vann en himla massa pengar. De andra känner jag ju inte men kul för er också. Fast extra kul när det är barnfamiljer som vinner!


Om att förbereda sig inför föräldraskap!


(Hittade detta inlägg på en annan blogg och skrattade länge..)

Så här är det…

1. Kvinnan: För att förbereda dig för moderskapet – Ta på dig en morgonrock och knyt fast en säck bönor på magen. Låt den sitta kvar i nio månader. Efter nio månader kan du ta ut 10 % av bönorna!


Mannen: För att förbereda dig på faderskapet – gå till apoteket, töm innehållet i din plånbok på disken och uppmana personen i kassan att ta för sig. Fortsätt sedan till stormarknaden och ordna så att din lön kan betalas ut direkt till dess huvudkontor.


2.
Ta reda på hur nätterna kommer att bli. Mellan fem och tio på kvällen går du runt i vardagsrummet med en blöt påse som väger mellan 4-6 kg. Klockan tio lägger du ner påsen, ställer klockan på midnatt och går och lägger dig. Gå upp klockan tolv på natten och gå runt i vardagsrummet med påsen till klockan ett. Ställ klockan på tre. Eftersom du inte kan somna om så går du upp klockan två och tar något att dricka. Gå och lägg dig vid 02.45. Gå upp igen när väckarklockan ringer klockan tre. Gå omkring och sjung i mörkret fram till klockan fyra på morgonen. Ställ klockan på 05.00. Gå upp och laga frukost. Håll på med detta i fem år och se glad ut!


3.
Gröp ur en melon och gör ett litet hål i sidan på den, ungefär som en golfbolls storlek. Häng sedan melonen i ett snöre, fäst i taket och låt den svänga från sida till sida. Ta en sked uppblötta frukostflingor och försök sedan mata den svängande melonen samtidigt som du låtsas vara ett flygplan. Fortsätt tills hälften av flingorna är slut, tippa sedan ner resten i ditt knä. Nu är du redo att mata en ettåring. Som förberedelse för lite större barn smetar du kaviar i soffan och sylt på gardinerna. Göm en fiskpinne bakom dvd:n och låt den ligga där ett par månader.


4.
Att klä på småbarn är inte så lätt som det kan verka. Börja med att köpa en bläckfisk och en nätkasse, försök sedan att lägga ner bläckfisken i nätkassen så att inga av armarna sticker ut. Tillåten tid för detta moment: hela morgonen!


5.
Glöm sportbilen och köp en Volvo. Tro inte att du kan ställa den fläckfri och glänsande på garageuppfarten. Familjebilar ser helt enkelt inte ut så. Köp en chokladglass och lägg den i handskfacket. Låt den ligga kvar där. Tryck in smågodis i bandspelaren. Smula sönder ett storpack chokladkex i baksätet. Dra en kratta längs bilens båda sidor, Så där ja, perfekt!


6.
Träna på att gå ut: vänta utanför toaletten i en halvtimme. Gå ut genom ytterdörren. Gå in igen. Gå ut. Gå in igen. Gå ut och ta några steg på trädgårdsgången. Gå tillbaka. Gå nerför gången igen. Gå mycket mycket långsamt på gatan i fem minuter. Stanna och inspektera mycket noga varje ciggarettfimp, tuggummi, smutsigt papper och död insekt längs vägen. Gå samma väg tillbaka igen, lika långsamt. Skrik att du inte tänker vänta längre tills grannarna kommer ut och stirrar på dig. Nu är du redo att gå ut och gå med ett litet barn.


7.
Åk till stormarknaden med något som äger största möjliga likhet med ett förskolebarn – varför inte en fullvuxen get? Om du tänker skaffa fler barn än ett så tar du med dig flera getter. Ordna ditt veckoinköp utan att förlora getterna ur sikte! Betala för allt som getterna äter i affären eller förstör.


8.
Lär dig namnen på alla figurerna i Teletubbies eller Drömmarnas trädgård. När du upptäcker att du står i duschen och nynnar på signaturmelodin har du kvalificerat dig till att bli förälder.


9.
Upprepa allt du säger fem gånger hela tiden!


10.
Innan du slutligen bestämmer dig för att skaffa barn ska du söka upp ett par som redan är föräldrar och kritiserad deras uppfostringsmetoder och brist på tålamod, och för att de låter sina barn löpa amok. Ge dem goda råd om hur barnens sovvanor, potträning, bordskick och beteende i stort kan förändras. Passa på att riktigt njuta – för sista gången i ditt liv sitter du inne med alla svaren!

Ha en skön dag!

                              (Februari 2007, v 31 med Fanny)

Jag är så glad att jag nu har två stora tjejer som är duktiga och självständiga. Jag är också tacksam för att det gått så pass smidigt med dem när de var små, trots lite problem hit och dit. För det är inte alltid lätt att vara förälder!


melaqe tycker till...

om Postkodlotteriet.



Visst är det underbart att en sådan glad nyhet som att Nättraby vunnit grannyran kan sätta så många känslor i brand. Det märks ju att det är valår som politikerna diskuterar.

"Ska postkodlotteriet få ha sin tillställning på Stortorget eller ska det vara stängt för alla evenemang?" "Ska vi bara ha lövmarknaden på torget då det ingår i världsarvet?" "Är det bättre att vi visar upp Karlskrona från Stumholmen än den "fula stenöknen" som Stortorget är?", "K-G, sätt inte upp de fula valstugorna på vårt fina världsarv i år!"

Kommentarerna är många. Jag har följt debatten halvt om halvt via BLT:s hemsida och jag förstår inte hur alla orkar. Fast det är klart, jag orkar ju också, annars hade jag inte lagt tid på detta inlägg.

Varför inte sända från Nättraby? Det var ju trots allt Nättraby, 370 24, som vann och inte Karlskrona!! Sätt upp en scen på idrottsplatsen eller på skolgården. Man räknar med att 5000 åskådare kommer, men har man det i Nättraby kanske de som berörs kommer och inte alla stadsmäniskor och då blir det inte alldeles för trångt. Hur ska de stackars människorna på Stumholmen överleva nu när "vi icke-boende" kommer dit -till deras älskade ö..?



En annan sak som jag kan störa mig på är att det tydligen inte är berättigat att vara avundsjuk och bitter på att jag inte är med i lotteriet. Får jag inte tänka att jag minsann skulle behöva pengarna lika mycket som de som vinner? Får man i Sverige inte yttra sådana ord. Jobbigt då, för det gör jag.




Förstå mig rätt, jag är jätteglad för ALLA de som vinner och jag missunnar verkligen INTE någon av dem pengarna. Jag bara önskar att jag också varit med. "Skyll dig själv" -ja det får jag göra. Jag har inte haft 150 kr/månad över till en lott och ja, därför får jag skylla mig själv. Men det betyder väl inte att jag inte får vara bitter och avundsjuk?

Jag skulle också vilja stå i ett tidningsreportage och säga att pengarna går till ännu en resa till Thailand men nu blir det inte jag som gör det. Jag skulle jättegärna vilja vinna pengar så jag kan skaffa körkort och kanske ett annat och större boende för mig och barnen. Men det blev inte min tur nu. Men sanna mina ord: en annan dag kommer när det är min tur. Då ska jag stå framför en tidningsreporter och säga: "Pengarna går till min första utomlandsresa med barnen!"



FAME 1980 vs FAME 2009


Som jag skrivit om tidigare är dans något som intresserar mig. En dag skulle jag vilja vara i form så jag kunde lära mig dansa men vi får se hur det blir.
Jag var med i en tävling på Bilddagboken och vann den nya FAME filmen på dvd. Tyvärr var den Blue-Ray så jag kunde inte se den på min dvd utan fick fixa den på annat sätt. Jag hittade orginalfilmen i ett rea-ställ på Maxi och köpte den direkt. Jag tycker egentligen inte att man ska göra remakes av filmer, speciellt inte någon som var bra från början. Men efter att ha sett den nya FAME så tycker jag att det var ok. Den är mera nutida än en 80-talsfilm. Den visar lite tuffare attityd och danser. Den visar annan musik- och sångstil än det var på 80-talet.





Här kommer även de underbara soundtracksen till båda filmerna, bra på sina olika sätt!


Bio- och teaterbesök

Nu var det visserligen några månader sedan vi var på både bio och teater men jag har ju inte skrivit om det tidigare.

I slutet av januari hörde Malin av sig för att se om jag och barnen ville gå med henne för att se Prinsessan och grodan och vi bestämde att lördagen 6:februari skulle vi gå. Problemet med den dagen var att Malin hade börjat få värkar och det kändes inte så lämpligt att hon skulle gå då. Istället gick jag med barnen och Morgan på söndagen. Eftersom Fanny inte varit på bio förut ville jag inte gå själv med båda två. Jag visste ju inte om hon skulle sitta stilla. Men det gick jättebra. Den nya biografen är verkligen rymlig, bra när man har barn med sig!






Filmen var jättefint gjord och det var skönt att få se en tecknad och inte animerad film.

Mitt i filmen får jag ett mms där det står att kl 13:47 kom en Alma ut. Var nog tur att Malin inte följde med!


Några veckor senare gick jag och barnen på teater. Vi såg Det var det fräckaste. Jag har läst boken på jobbet och barnen gillade verkligen den. När jag såg att teatern skulle komma till stan tog jag chansen och ta med mina egna barn på lite kulturella upplevelser.



Den var lagom lång och det var inte bara barnen som skrattade. Var ganska kul att se hur 3 vuxna män verkligen bjuder på sig själva. Vår favorit var grisen och hästen såklart. Stort tack till Obanteatern som gjorde alla i Konsthallen nöjda.





melaqe tycker till...

Rubriken kommer från ett samtal som jag och några arbetskolleger hade för ett par dagar sedan där de skojade om att jag skulle bli skribent för att jag tycker till om så mycket. Vad ska man säga, jag har åsikter om det mesta. Ibland mycket starka åsikter och ibland, lite starka.



Jag tycker också att alla har rätt till sin egen åsikt så länge man kan motivera och lägga fram argument. Att bara komma och säga att t.ex invandrare ska ut eller homosexualitet är en sjukdom är för mig helt idiotiskt. Sedan tycker jag personligen att de åsikterna inte är korrekta någonstans men om någon annan tycker så och kan motivera det så fine. Det får stå för den. Men att tycka och säga saker och inte sedan stå för dem -det är så otroligt fegt.


Jag kommer därför att någon gång ibland skriva inlägg om vad jag tycker i olika frågor..är väl det ens egen blogg är till för, eller är det bara dagsuppdatering?



Stor dag för Fanny

var det igår eftersom hon skulle opereras. Dels för att ta bort näspolyper och dels för att ta bort sina "preaurikulära bihang" som hon hade på sitt höger öra.



Vi åkte buss strax innan 12 och hon verkade må bra. Vi var ju på dockvisning förra veckan där "sovdoktorn" visade på en docka hur det gick till från det att man komer dit tills man får äta glass och åka hem. 

Väl där fick hon på sig nattlinne och strumpor. Hon skojade och tyckte det var spännande.



Men så kom sköterskan in med medicinen som hon skulle få i rumpan. Tjo, vilket liv det blev. Jag fick försöka hålla henne stilla och hårt medan sköterskan svettades för att försöka få in medicinen. Mina barn har aldrig fått suppar eller tagit feber på de sättet så det var något jättekonstigt för henne. Men det tog 10 minuter efter att sprutan gjort sitt så var hon så fnittrig och lugn. Hon åkte bort till operationssalen och därinne tog hon lugnt klämman på fingret och började andas i masken. Sedan sov hon.

Jag trodde att jag skulle tycka att det var jobbigt men jag kände att det inte var ett jättestort ingrepp och jag kände även att jag litade på doktorerna. Men väntan som kom gjorde ig mer och mer orolig.

Jag hade fått för mig att de skulle hämta mig direkt efter ingreppet då hon skulle köras in på uppvak. Men jag satt i väntrummet och väntade och väntade och väntade. Först efter 1½h kom en doktor in för att säga att allt gått bra. De hade haft lite problem med att sätta in tub på henne bara efter ingreppet och det var därför det tagit tid. (hmm..) Hon sa också att de snart skulle hämta mig eftersom Fanny nu var på väg att rullas in på uppvak. Så jag väntade och väntade.

Nästan 1 timme senare kommer en sköterska in och säger att de nu tagit bort tuben och jag kunde komma in till henne. Jag ringde Morgan för att säga att han och Felicia kunde komma upp till öron och vänta där istället för hemma. Klockan var strax efter 15:30 när de kom. Då sov Fanny. Hon vaknade inte förrän 2 timmar senare. Sköterskorna såg lite fundersamma ut ibland när de såg att hon fortfarande sov och de kollade syresättning och hjärtslag så många ggr att jag började bli orolig. När Fanny till slut "vaknade" var hon totalt väck. Hon stirrade rakt fram och var okontaktbar vid flera tillfällen. Riktigt otäckt att se sitt barn så.

Hon ville ha glass men åt bara halva för att sedan börja kräkas, blod. Det var tydligen inget konstigt eftersom hon svalt massa blod under operationen. Men jag som har halvfobi för blod tyckte det var otäckt!! Normalt eller inte.
Hon kunde inte sluta kräkas utan krampade nästan och det kom galla och hon krampade. Till slut slocknade hon, nästan däckade i min famn. För att en knappt timme senare vakna och kräkas igen. Hon fick då medicin för illamående och somnade igen.

När klockan närmade sig 19 vaknade hon och var relativt pigg. Hon fick en halv yoghurt och när vi märkte att hon fick behålla det fick jag börja lite sakta ta på henne kläderna och sedan var det dags att åka hem!



När vi väl kom hem så var Fanny jättepigg och tjatade om att hon ville äta smörgås. Vi ville ge henne "sval, rinnande kost" som vi fått rekommendationer om men det gick inte fröken med på. Hon åt 2 smörgåsar och jag hade så ont i magen ifall det skulle börja blöda eler hon skulle börja kräkas. De har ju gått in via munhålan för att skrapa bort polypen vilket gör att det är ett sår, visserligen längre upp, i munhålan. Men hon åt och var så glad. Vi behövde inte ens ge henne Alvedon.

Eftersom jag inte ätit på hela dagen igår (Fanny kom hem till mig innan jag ätit frukost och hon fastade ju så då kunde inte jag äta framför henne!) och suttit instängd samt lite halvstressad över situationen så mådde jag inte bra igårkväll. Men jag tänkte att lite sömn säkert skulle göra tricket. Tji fick jag. Vaknade inatt med antydan av migrän men hade ju inga tabletter med mig. Så idag blir jag hemma med en sprängande huvudvärk och med kraftigt illamående. Så otroligt typiskt när jag fixat så att barnens läkarbesök (och sjukskrivning) inte berör mina arbetstider. Men men..

Nu är jag så otroligt nöjd att Fanny fått sina operationer gjorda och hon verkar må riktigt bra. Redan igår hörde man skillnad på hennes uttal, nu hör man när hon säger M till skillnad från innan när det lät som ett B. fanny har pratat som om hon vore förkyld och ni vet hur det låter -nu kommer det bli kanonbra för henne!



RSS 2.0