våren kom

och det gjorde även sommaren. Men här kommer bilder från våren:


påsk kärringar 1/4 2010


mars och april 2010









helgen som gått

I fredags hade jag min 4:e stängning för veckan men hade barnen med mig sista timmarna. Skönt att slippa springa och hämta dem innan stängning på fritids/förskola och jag tror att deras fröknar blev minst lika lättade då de slapp vara kvar till kl 18 på en fredag!

Vi gick hem och mös med hemmagjorda hamburgare och sedan blev det förberedelser inför lördagens namngivningsceremoni. Vi skulle ju alla ha nagellack och sedan skulle jag fixa mitt hår. Så här var det före och efter klippning och färgning:


(ursäkta minerna men man är inte alltid på humör och även om man är det så blir det inte alltid bra)

Igår var det alltså dags för namngivningsceremonin. Det var min systers dotterdotter som skulle "döpas". Namnkalaset hade vi på norra Långös lekplats och vilken tur vi hade med vädret!



Trevligt sällskap. Goda kakor och smaskig tårta. Musik av Malins kompis som spelade "Färger i en vind" (från Pocahontas) på tvärflöjt. Allt som allt mycket fint och jag tror att alla blev nöjda.

På kvällen mötte jag upp mina arbetskollegor som hade möhippa då en av mina arbetskamrater ska gifta sig i sommar. Vi pratade, drack lite grann och skrattade en hel del. Sedan bar det upp mot stan. Vi var på Harrys och Stars and stripes. Jättetrevlig kväll men jösses vad jag hade ont i fötterna när jag kom hem.

Har sovit halva dagen idag och det behövdes. Liten promenad i det UNDERBARA sommarvädret har det blivit och sedan har jag också planterat en blåbärsbuske som jag fått av min syster. Hon fick den som sommarpresent på sitt jobb men hon har inte plats för den så jag satte den i min kolonilott men hon kan väl få smaka blåbären som kommer. Det var snustorrt i kolonilotten så jag fick vattna en hel del idag. Rensa bort ogräset bland smultronen orkade jag inte så det tar jag en annan dag!




Sommaren på väg?

Ja inte om man ser till vädret. Idag har det verkligen varit höstväder med regn, mörka moln, stark blåst och inte många grader på termometern. Men ändå känns det som att sommaren är på väg.

I lördags var Felicia på kalas hos en klasskompis och lyckades bli getingstungen (?) på smalbenet. Igår såg det inte så farligt ut men idag när hon vaknade var det rött och svullet från strax nedanför knäskål ner över foten. man såg inte fotknölen för att det var så svullet. Rött, varmt och huden stramade vilket gjorde att hon knappt kunde gå. Fanns inte så mycket mer att göra än att vara hemma och ringa 1177.

                                                
De sa att jag kunde lägga på ett alsolomslag och avvakta eller ringa Vc. Eftersom jag vet hur svårt det är att få tag på tider ringde jag Vc, tänkte att om det skulle bli bättre så kunde jag ju lämna återbud.
Men det gick inte över utan vi gick till Vc och där fick hon ett alsolomslag och så fick vi namn på ett antihistamin som hon ska ta några dagar. Hon har tidigare visat att hon är överkänslig mot myggbett (något hon tyvärr fått av mig) och vi har varit lite oroliga att hon skulle vara överkänslig även mot getingstick, men det visade sig att det hon nu har är en gansla vanlig lokal allergisk reaktion. Skönt..att det inte verkar vara värre menar jag.

                                     

Idag har jag förberett Felicias matsäck till imorgon då hennes spår i skolan ska till en bondgård, det blev pannkakor efter många om och men. Jag har även plockat fram Fannys sommarklänning eftersom det imorgon är sommarfest på hennes förskola med drop-in -fika. Själv ska jag jobba sent eftersom vi ska ha tema avslutning i skogen med lite sånger med tecken och teater. Givetvis ska det regna imorgon. Men det känns ändå som att sommaren är på väg.

Planering inför semestrar, skolavslutning för Felicia, inskolning av Fanny till stora avdelningen och dags att kolla igenom sommarkläderna.

                    

Imorgon kan det även bli en intressant pratstund. Vi får se hur jag känner efter den. Vi får se hur saker och ting läggs fram.

Mors dag

Grattis alla mammor på den dag då vi uppmärksammas lite extra.

Jag skulle ha firat med mina barn i Ronneby Brunnspark, en tradition sedan Felicia föddes men det blev inte så. Ska snart hämta dem hos deras pappa istället så blir det väl en liten fika hemma.

                       
Tramskort på mig och Felicia när vi provar den nya datorns webcamera.


                                               
                                      Jag och Fanny läser bok, april 2009.

                      
                                            Boys II men - (A song for) mama

                   Tack mina underbara flickor för att jag får vara er mamma och för att ni är ni!

                        

Grattis också till min mamma som vi firade igår. Hoppas du hade trevligt och är nöjd med presenterna.

                                          

En måste-dela-med-sig låt!!

Jon Secada har en underbar röst och kan förmedla känslor som inte alla artister kan. Denna låt är såå otroligt fin och texten är underbar!




I, I can't read the future
But I still want to hold you close
Right now, is all I want from you
So give me the morning
Sharing another day
With you, is all I want to know

And baby I, I've tried to forget you
But the light of your eyes still shine
You shine like an angel
A spirit that won't let me go

I, I didn't want to tell you
Things I didn't want to know myself
I was afraid to show
But you gave me a reason
A reason to face the truth
To face the truth, face the truth, face the truth

And baby I, I've tried to forget you
But the light of your eyes still shine
You shine like an angel
A spirit that won't let me go
Won't let me go
Let go of my heart

eurovision 2010

Ikväll smäller det..finalen i Oslo. Fast i för Sverige då. Vi åkte ut i semifinalen. Vill inte vara sån men "VAD VAR DET JAG SA!". Jag har från början sagt att Annas låt inte skulle räcka långt. Jag gillar inte hennes röst eller utseende. Jag hejade ju på Darin men kan nu medge att den hade försvunnit bland de andra stora balladerna även om jag tror att många länder hade "gillat" texten på "You're out of my life" då säkert de kan relatera till den.

Men hade vi skickat Salem eller Erik Saade tror jag det hade gått bättre -lite fart hade passat bra.

De som jag tycker är ok i år är:

Moldavien -party
Rumänien -party
Danmark -partylåt som svenska juryn valde bort (synd bara att den är en kopia av "Every breathe you take)
Azerbadijan -fin låt skriven av Anders Bagge
Armenien -fin låt, eller texten iaf
Kroatien -gillar den helt enkelt men nu kom de ju inte med till finalen tyvärr

men mina stora favoriter är
Norge -pampig ballad skriven av Fredrik Kempe (att sedan sångaren är riktigt riktigt fin att titta på gör ju inget)
och
Israel -HELT underbar och jag har gillat den sedan första gången jag hörde den. Antingen blir man berörd eller inte!



                      

Här kommer texten på engelska:

Performer: Harel Skaat
Song title: Milim
Song writer(s): Noam Horev
Song composer(s): Tomer Adaddi

Once again the sadness is here
Again fear has risen
and the end is at my window
cracked glass, silence again and
exhausted and cast aside
in my mind
the light fell asleep, tears of blood
burning my throat
scratched handle ,fallen ceiling
when singing to you the last song

You left me only words
Refuge in the shadows
arranged books
and in between the rooms
you left me only words
and a bouquet of locks
God!, you left me only words!

the walls are silent now
and what did you take
when you ran away
yes, what did you take
you might have won this war
what is left when you are gone?

You left me only words
Refuge between the shadows
arranged books
and in between the rooms
you left me only words
locks bouquet
God!, you left me only words!

to the ice is also cold
When I remember
how today you are in front of him
Lightning in his shadow
Breaking for him
the words you left me
You are telling him

You left me only words!
Refuge between the shadows
arranged books
and in between the rooms
God, you left me only words
locks bouquet
GOD!
You left me only words!


tjohooooo..



                     

SÅ HÄR GLAD blir man när man skickat in sitt examensarbete och känner att man fått ihop det något hyfsat!

Firade inskickad C-uppsats med min syster yster.

Först var vi på Stars and stripes där vi köpte en god, god pizza (Roddick's) och drack lite cider. Vi gick sedan vidare till Harrys. Eftersom jag inte är ute så ofta så var det också extra kul att gå till två nyöppnade ställen i stan. Gillade Harrys och Sliver, det var en salig blandning av folk -men kul hade vi.

Idag är det verkligen söndag. Det känns i hela kroppen. Kan också vara alkoholen från igår som gör att det verkligen känns som en söndag. Får nog finbesök idag av Malin och Alma. Annars blir det bara slapp i soffan tills barnen kommer ikväll.

Ska kolla i reklambladen imorgon om det kommer något nytt erbjudande med en bra laptop -båda mina stationära har ju gått sönder. Tur att man har ett snällt ex som man får låna dator av, annars hade det varit tufft att skriva klart arbetet. MEN NU ÄR DET GJORT! Hoppas att det inte blir för mycket kritik och kompletteringar med det bara..

                                                       

pust och stön

Såå trött..ont i rygg och nacke och träsmak därbak..men det är bara att bita ihop. Har mig själv att skylla som är ute så här sent..och uppe så här sent..Ska ju jobba imorgon (läs idag). Inte många barn men ändå.. dumma dumma självdisciplin som inte finns i mina gener..Frågan är om det blir mera gjort idag eller om jag borde gå och lägga mig nu..Vet inte än..Arg på mig själv..Svider i mina ögon. Dumma dumma mig själv..

                         

Har någon sett min motivation?

Tror jag tappade den förra veckan någon gång.

Motivationen till att skriva färdigt de sista urtråkiga sidorna av diskussionsavsnittet till mitt examensarbete.

                                  

Motivationen till att komma i form. Började så bra för några veckor sedan, ja egentligen redan då när snön försvann. Men så blev jag sjuk förrförra veckan. Har legat i influensan. Feber, frossa, förkylning, huvudvärk, halsont, ja listan kan göras ännu längre men ska inte plåga er.

                            

Har inte kommit i gång efter förra veckan då mina luftrör och jag inte är överens. Om jag går lite fortare känns det som om någon halverar luftintaget för mig och jag kan knappt andas. Såg mig själv i spegeln igår och blev arg på mig själv. Arg att jag låtit det gå så här långt.

Mycket som snurrar i huvudet just nu. Vilken väg jag ska ta in i framtiden?

               
                       

Om, hur, var och när ska jag gå vidare? Vad blir bra för mig? Vad är bra för barnen? Kan vi slå ihop vad som är bra för oss och får det bästa ut av det? 

Tappade motivationen och inspirationen till mycket förra veckan. Dumma virusar som rotar runt i min kropp!

                               
                                    NÄR kommer lyckan till mig? NÄR är det min tur?
 

musik som inspirerar!

                                        


                        There was a time I packed my dreams away. 
                        Living in a shell, hiding from myself. 

                        There was a time when I was so afraid.
                        I thought I'd reached the end,
                        But baby that was then
                        I am made of more than my yesterdays.

                        This is my now, and I am breathing in the moment.
                        As I look around
                        I can't believe the love I see.
                        My fears behind me, gone are the shadows and doubt
                        That was then, this is my now.

                        I have to decide,
                        Was I gonna to play it safe.
                        Or look somewhere deep in side,
                        Try to turn the tide,
                        And find the strength to take that step of faith.

                        This is my now, and I am breathing in the moment.
                        As I look around
                        I can't believe the love I see.
                        My fears behind me, gone are the shadows and doubt
                        That was then, this is my now.

                        And I have the courage like never before, yeah. 
                        I've settled for less now I'm ready for more,
                        Ready for more.

                        This is my now, and I am breathing in the moment.
                        As I look around I can't believe the love I see.
                        My fears behind me, gone are the shadows and doubt
                        That was then, this is my now.

                        I'm living in the moment
                        I look around I can't believe the love I see.
                        My fears behind me, gone are the shadows and doubt 
                        That was then, this is my now.
                        This is my now.

Då var det redan helg igen

Tiden går så fort, veckorna bara springer förbi. Vi är nu i slutet av april. Sanslöst.

Förra helgen började bra då min migrän släppte efter 1 dygn, och jag blev bjuden på mat hemma hos Morgan då barnen var där. Jag och Felicia var ute en runda så hon kunde åka lite på sina inlines. Hon är jätteduktig!


Lördagen satte jag mig framför datorn för att ta itu med en massa ärenden som skulle göras. Maila hit och leta telofonnummer dit. Mitt i allt ringer Morgan och säger att Fanny har åkt på feber, vilket inte är så bra eftersom hon opererades bara några dagar tidigare. Han berättade även att Felicia ramlat med cykeln och slagit i ansiktet. Jag gick upp till dem för att se hur det var med mina små otursbarn..

Så här såg Felicia ut.

Tur i oturen hade hon haft cykelhjälm och hade därför endast ett litet rött märke i pannan men fläskläppen var den värsta jag någonsin sett (kortet är när svullnaden börjat lägga sig något!) men det mest allvarliga var ju att hon slagit i sina nya framtänder och det såg ut som om minst en av dem hängde löst. Hon hade inte ont men kunde varken prata, dricka eller äta.

På söndagen åkte de till jourtandläkaren som sa att rötterna förmodligen inte skadats men att hon skulle gå till ordinarie tandläkaren i veckan som kunde kolla bättre när det inte var så svullet. Beskedet från dem var att tanden är lös men kan komma att fästa sig igen då det, enligt dem också, inte verkar som att rötterna skadats. Men i 3veckor får hon nu inte bita med framtänderna alls. Tur att hon är så pass stor ändå som hon är så hon förstår.

På söndagskvällen var det dags för Postkodlotteriet på Stumholmen.


Både jag och Felicia äntade på E.M.D -hon för att lyssna och jag för att titta..Haha..är det nu man börjar bli gummsjuk, eller de kanske inte är så unga? Fina är de iaf, alla på sitt egna sätt. Och sjunger bra också. Inte de största idolerna för mig men hur ofta händer det något sådant här i vår lilla stad?



Jättegrattis till iaf de 2 barnfamiljerna som vann en himla massa pengar. De andra känner jag ju inte men kul för er också. Fast extra kul när det är barnfamiljer som vinner!


Om att förbereda sig inför föräldraskap!


(Hittade detta inlägg på en annan blogg och skrattade länge..)

Så här är det…

1. Kvinnan: För att förbereda dig för moderskapet – Ta på dig en morgonrock och knyt fast en säck bönor på magen. Låt den sitta kvar i nio månader. Efter nio månader kan du ta ut 10 % av bönorna!


Mannen: För att förbereda dig på faderskapet – gå till apoteket, töm innehållet i din plånbok på disken och uppmana personen i kassan att ta för sig. Fortsätt sedan till stormarknaden och ordna så att din lön kan betalas ut direkt till dess huvudkontor.


2.
Ta reda på hur nätterna kommer att bli. Mellan fem och tio på kvällen går du runt i vardagsrummet med en blöt påse som väger mellan 4-6 kg. Klockan tio lägger du ner påsen, ställer klockan på midnatt och går och lägger dig. Gå upp klockan tolv på natten och gå runt i vardagsrummet med påsen till klockan ett. Ställ klockan på tre. Eftersom du inte kan somna om så går du upp klockan två och tar något att dricka. Gå och lägg dig vid 02.45. Gå upp igen när väckarklockan ringer klockan tre. Gå omkring och sjung i mörkret fram till klockan fyra på morgonen. Ställ klockan på 05.00. Gå upp och laga frukost. Håll på med detta i fem år och se glad ut!


3.
Gröp ur en melon och gör ett litet hål i sidan på den, ungefär som en golfbolls storlek. Häng sedan melonen i ett snöre, fäst i taket och låt den svänga från sida till sida. Ta en sked uppblötta frukostflingor och försök sedan mata den svängande melonen samtidigt som du låtsas vara ett flygplan. Fortsätt tills hälften av flingorna är slut, tippa sedan ner resten i ditt knä. Nu är du redo att mata en ettåring. Som förberedelse för lite större barn smetar du kaviar i soffan och sylt på gardinerna. Göm en fiskpinne bakom dvd:n och låt den ligga där ett par månader.


4.
Att klä på småbarn är inte så lätt som det kan verka. Börja med att köpa en bläckfisk och en nätkasse, försök sedan att lägga ner bläckfisken i nätkassen så att inga av armarna sticker ut. Tillåten tid för detta moment: hela morgonen!


5.
Glöm sportbilen och köp en Volvo. Tro inte att du kan ställa den fläckfri och glänsande på garageuppfarten. Familjebilar ser helt enkelt inte ut så. Köp en chokladglass och lägg den i handskfacket. Låt den ligga kvar där. Tryck in smågodis i bandspelaren. Smula sönder ett storpack chokladkex i baksätet. Dra en kratta längs bilens båda sidor, Så där ja, perfekt!


6.
Träna på att gå ut: vänta utanför toaletten i en halvtimme. Gå ut genom ytterdörren. Gå in igen. Gå ut. Gå in igen. Gå ut och ta några steg på trädgårdsgången. Gå tillbaka. Gå nerför gången igen. Gå mycket mycket långsamt på gatan i fem minuter. Stanna och inspektera mycket noga varje ciggarettfimp, tuggummi, smutsigt papper och död insekt längs vägen. Gå samma väg tillbaka igen, lika långsamt. Skrik att du inte tänker vänta längre tills grannarna kommer ut och stirrar på dig. Nu är du redo att gå ut och gå med ett litet barn.


7.
Åk till stormarknaden med något som äger största möjliga likhet med ett förskolebarn – varför inte en fullvuxen get? Om du tänker skaffa fler barn än ett så tar du med dig flera getter. Ordna ditt veckoinköp utan att förlora getterna ur sikte! Betala för allt som getterna äter i affären eller förstör.


8.
Lär dig namnen på alla figurerna i Teletubbies eller Drömmarnas trädgård. När du upptäcker att du står i duschen och nynnar på signaturmelodin har du kvalificerat dig till att bli förälder.


9.
Upprepa allt du säger fem gånger hela tiden!


10.
Innan du slutligen bestämmer dig för att skaffa barn ska du söka upp ett par som redan är föräldrar och kritiserad deras uppfostringsmetoder och brist på tålamod, och för att de låter sina barn löpa amok. Ge dem goda råd om hur barnens sovvanor, potträning, bordskick och beteende i stort kan förändras. Passa på att riktigt njuta – för sista gången i ditt liv sitter du inne med alla svaren!

Ha en skön dag!

                              (Februari 2007, v 31 med Fanny)

Jag är så glad att jag nu har två stora tjejer som är duktiga och självständiga. Jag är också tacksam för att det gått så pass smidigt med dem när de var små, trots lite problem hit och dit. För det är inte alltid lätt att vara förälder!


melaqe tycker till...

om Postkodlotteriet.



Visst är det underbart att en sådan glad nyhet som att Nättraby vunnit grannyran kan sätta så många känslor i brand. Det märks ju att det är valår som politikerna diskuterar.

"Ska postkodlotteriet få ha sin tillställning på Stortorget eller ska det vara stängt för alla evenemang?" "Ska vi bara ha lövmarknaden på torget då det ingår i världsarvet?" "Är det bättre att vi visar upp Karlskrona från Stumholmen än den "fula stenöknen" som Stortorget är?", "K-G, sätt inte upp de fula valstugorna på vårt fina världsarv i år!"

Kommentarerna är många. Jag har följt debatten halvt om halvt via BLT:s hemsida och jag förstår inte hur alla orkar. Fast det är klart, jag orkar ju också, annars hade jag inte lagt tid på detta inlägg.

Varför inte sända från Nättraby? Det var ju trots allt Nättraby, 370 24, som vann och inte Karlskrona!! Sätt upp en scen på idrottsplatsen eller på skolgården. Man räknar med att 5000 åskådare kommer, men har man det i Nättraby kanske de som berörs kommer och inte alla stadsmäniskor och då blir det inte alldeles för trångt. Hur ska de stackars människorna på Stumholmen överleva nu när "vi icke-boende" kommer dit -till deras älskade ö..?



En annan sak som jag kan störa mig på är att det tydligen inte är berättigat att vara avundsjuk och bitter på att jag inte är med i lotteriet. Får jag inte tänka att jag minsann skulle behöva pengarna lika mycket som de som vinner? Får man i Sverige inte yttra sådana ord. Jobbigt då, för det gör jag.




Förstå mig rätt, jag är jätteglad för ALLA de som vinner och jag missunnar verkligen INTE någon av dem pengarna. Jag bara önskar att jag också varit med. "Skyll dig själv" -ja det får jag göra. Jag har inte haft 150 kr/månad över till en lott och ja, därför får jag skylla mig själv. Men det betyder väl inte att jag inte får vara bitter och avundsjuk?

Jag skulle också vilja stå i ett tidningsreportage och säga att pengarna går till ännu en resa till Thailand men nu blir det inte jag som gör det. Jag skulle jättegärna vilja vinna pengar så jag kan skaffa körkort och kanske ett annat och större boende för mig och barnen. Men det blev inte min tur nu. Men sanna mina ord: en annan dag kommer när det är min tur. Då ska jag stå framför en tidningsreporter och säga: "Pengarna går till min första utomlandsresa med barnen!"



FAME 1980 vs FAME 2009


Som jag skrivit om tidigare är dans något som intresserar mig. En dag skulle jag vilja vara i form så jag kunde lära mig dansa men vi får se hur det blir.
Jag var med i en tävling på Bilddagboken och vann den nya FAME filmen på dvd. Tyvärr var den Blue-Ray så jag kunde inte se den på min dvd utan fick fixa den på annat sätt. Jag hittade orginalfilmen i ett rea-ställ på Maxi och köpte den direkt. Jag tycker egentligen inte att man ska göra remakes av filmer, speciellt inte någon som var bra från början. Men efter att ha sett den nya FAME så tycker jag att det var ok. Den är mera nutida än en 80-talsfilm. Den visar lite tuffare attityd och danser. Den visar annan musik- och sångstil än det var på 80-talet.





Här kommer även de underbara soundtracksen till båda filmerna, bra på sina olika sätt!


Bio- och teaterbesök

Nu var det visserligen några månader sedan vi var på både bio och teater men jag har ju inte skrivit om det tidigare.

I slutet av januari hörde Malin av sig för att se om jag och barnen ville gå med henne för att se Prinsessan och grodan och vi bestämde att lördagen 6:februari skulle vi gå. Problemet med den dagen var att Malin hade börjat få värkar och det kändes inte så lämpligt att hon skulle gå då. Istället gick jag med barnen och Morgan på söndagen. Eftersom Fanny inte varit på bio förut ville jag inte gå själv med båda två. Jag visste ju inte om hon skulle sitta stilla. Men det gick jättebra. Den nya biografen är verkligen rymlig, bra när man har barn med sig!






Filmen var jättefint gjord och det var skönt att få se en tecknad och inte animerad film.

Mitt i filmen får jag ett mms där det står att kl 13:47 kom en Alma ut. Var nog tur att Malin inte följde med!


Några veckor senare gick jag och barnen på teater. Vi såg Det var det fräckaste. Jag har läst boken på jobbet och barnen gillade verkligen den. När jag såg att teatern skulle komma till stan tog jag chansen och ta med mina egna barn på lite kulturella upplevelser.



Den var lagom lång och det var inte bara barnen som skrattade. Var ganska kul att se hur 3 vuxna män verkligen bjuder på sig själva. Vår favorit var grisen och hästen såklart. Stort tack till Obanteatern som gjorde alla i Konsthallen nöjda.





melaqe tycker till...

Rubriken kommer från ett samtal som jag och några arbetskolleger hade för ett par dagar sedan där de skojade om att jag skulle bli skribent för att jag tycker till om så mycket. Vad ska man säga, jag har åsikter om det mesta. Ibland mycket starka åsikter och ibland, lite starka.



Jag tycker också att alla har rätt till sin egen åsikt så länge man kan motivera och lägga fram argument. Att bara komma och säga att t.ex invandrare ska ut eller homosexualitet är en sjukdom är för mig helt idiotiskt. Sedan tycker jag personligen att de åsikterna inte är korrekta någonstans men om någon annan tycker så och kan motivera det så fine. Det får stå för den. Men att tycka och säga saker och inte sedan stå för dem -det är så otroligt fegt.


Jag kommer därför att någon gång ibland skriva inlägg om vad jag tycker i olika frågor..är väl det ens egen blogg är till för, eller är det bara dagsuppdatering?



Stor dag för Fanny

var det igår eftersom hon skulle opereras. Dels för att ta bort näspolyper och dels för att ta bort sina "preaurikulära bihang" som hon hade på sitt höger öra.



Vi åkte buss strax innan 12 och hon verkade må bra. Vi var ju på dockvisning förra veckan där "sovdoktorn" visade på en docka hur det gick till från det att man komer dit tills man får äta glass och åka hem. 

Väl där fick hon på sig nattlinne och strumpor. Hon skojade och tyckte det var spännande.



Men så kom sköterskan in med medicinen som hon skulle få i rumpan. Tjo, vilket liv det blev. Jag fick försöka hålla henne stilla och hårt medan sköterskan svettades för att försöka få in medicinen. Mina barn har aldrig fått suppar eller tagit feber på de sättet så det var något jättekonstigt för henne. Men det tog 10 minuter efter att sprutan gjort sitt så var hon så fnittrig och lugn. Hon åkte bort till operationssalen och därinne tog hon lugnt klämman på fingret och började andas i masken. Sedan sov hon.

Jag trodde att jag skulle tycka att det var jobbigt men jag kände att det inte var ett jättestort ingrepp och jag kände även att jag litade på doktorerna. Men väntan som kom gjorde ig mer och mer orolig.

Jag hade fått för mig att de skulle hämta mig direkt efter ingreppet då hon skulle köras in på uppvak. Men jag satt i väntrummet och väntade och väntade och väntade. Först efter 1½h kom en doktor in för att säga att allt gått bra. De hade haft lite problem med att sätta in tub på henne bara efter ingreppet och det var därför det tagit tid. (hmm..) Hon sa också att de snart skulle hämta mig eftersom Fanny nu var på väg att rullas in på uppvak. Så jag väntade och väntade.

Nästan 1 timme senare kommer en sköterska in och säger att de nu tagit bort tuben och jag kunde komma in till henne. Jag ringde Morgan för att säga att han och Felicia kunde komma upp till öron och vänta där istället för hemma. Klockan var strax efter 15:30 när de kom. Då sov Fanny. Hon vaknade inte förrän 2 timmar senare. Sköterskorna såg lite fundersamma ut ibland när de såg att hon fortfarande sov och de kollade syresättning och hjärtslag så många ggr att jag började bli orolig. När Fanny till slut "vaknade" var hon totalt väck. Hon stirrade rakt fram och var okontaktbar vid flera tillfällen. Riktigt otäckt att se sitt barn så.

Hon ville ha glass men åt bara halva för att sedan börja kräkas, blod. Det var tydligen inget konstigt eftersom hon svalt massa blod under operationen. Men jag som har halvfobi för blod tyckte det var otäckt!! Normalt eller inte.
Hon kunde inte sluta kräkas utan krampade nästan och det kom galla och hon krampade. Till slut slocknade hon, nästan däckade i min famn. För att en knappt timme senare vakna och kräkas igen. Hon fick då medicin för illamående och somnade igen.

När klockan närmade sig 19 vaknade hon och var relativt pigg. Hon fick en halv yoghurt och när vi märkte att hon fick behålla det fick jag börja lite sakta ta på henne kläderna och sedan var det dags att åka hem!



När vi väl kom hem så var Fanny jättepigg och tjatade om att hon ville äta smörgås. Vi ville ge henne "sval, rinnande kost" som vi fått rekommendationer om men det gick inte fröken med på. Hon åt 2 smörgåsar och jag hade så ont i magen ifall det skulle börja blöda eler hon skulle börja kräkas. De har ju gått in via munhålan för att skrapa bort polypen vilket gör att det är ett sår, visserligen längre upp, i munhålan. Men hon åt och var så glad. Vi behövde inte ens ge henne Alvedon.

Eftersom jag inte ätit på hela dagen igår (Fanny kom hem till mig innan jag ätit frukost och hon fastade ju så då kunde inte jag äta framför henne!) och suttit instängd samt lite halvstressad över situationen så mådde jag inte bra igårkväll. Men jag tänkte att lite sömn säkert skulle göra tricket. Tji fick jag. Vaknade inatt med antydan av migrän men hade ju inga tabletter med mig. Så idag blir jag hemma med en sprängande huvudvärk och med kraftigt illamående. Så otroligt typiskt när jag fixat så att barnens läkarbesök (och sjukskrivning) inte berör mina arbetstider. Men men..

Nu är jag så otroligt nöjd att Fanny fått sina operationer gjorda och hon verkar må riktigt bra. Redan igår hörde man skillnad på hennes uttal, nu hör man när hon säger M till skillnad från innan när det lät som ett B. fanny har pratat som om hon vore förkyld och ni vet hur det låter -nu kommer det bli kanonbra för henne!



Dålig karma?

Den enda biverkningen av att ha barn är att de tyvärr blir sjuka emellanåt. Ibalnd t.o.m. ganska ofta. Inte alltid samtidigt heller.

Verkar som att vi kommit in i ett stim av sjukdagar. Det första som slår en när barnen blir sjuka är: "Nej, inte nu igen. Jag som behöver jobba". Men om man tänker ett steg längre så är det ju barnen som drabbats och inte egentligen jag. Det är ju de som är sjuka. Men ändå finns det inget samtal som är värre att ringa än det där på morgonen till sitt jobb.

Fannys feber har hållt i sig sedan i söndags eftermiddag och inatt var hon såå extremt varm att jag nästan blev orolig. Kollade tempen och hon hade nästan 40 grader. Hon vaknade vid flera tillfällen inatt för att hosta, dricka, snyta sig eller bara pipa. Tills kl var 3 -då behövde hon kissa. Men det visade sig då att hon var extremt dålig i magen. Det höll i sig och vi var upp 2 ggr till innan min mobil ringde kl 06:15. Efter 2-3h sömn fick jag se mig besegrad och ringa till jobbet. var så trött att jag mådde fysiskt dåligt. Ni vet när man är så trött att det t.o.m. svider i ögonen när man ska stänga dem.

Senare under dagen var jag med Felicia på vårdcentralen på extrakontroll för öronen. Hon verkar vara ett "öronbarn" och nu har vi tröttnat på att hon inte hör ordentligt och får ont flera ggr i månaden. Vi passade även på att lämna ett urinprov eftersom hon haft lite problem med "kisseriet" (citerat från ett annat barn i förskoleåldern).
Väl på vårdcentralen konstaterades det att hon har vätska bakom trumhinnorna och lätt rodnad i båda öronen. Felicia ska nu använda sig av dels kortison-nässpray samt tryckutjämning tills det blir dags att sätta in rör.

        

Urinprovet visade vad jag misstänkt i några veckor men tidigare prov inte visat, att hon hade bakterier som kan tyda på urinvägsinfektion. Hon hade ju febertoppar för 2 veckor sedan och fick höra från en arbetskamrat att det var så det visade sig för hennes dotter. Nu skickades Felicias urin iväg på odling och så skulle de återkomma.

                        

Verkar som att det springer omkring en massa konstiga bakterier och virusar på förskolorna. På Fannys förskola är det många sjuka men jag hade trott att vi skulle slippa dem bakterierna. Jag trodde att vi blivit lite halvt immuna efter alla andra sjukdomar vi haft under våren. Jag tänkte att eftersom vi äter regelbundet och rätt -mycket frukt och grönt -och eftersom vi ofta är ute i friska luften och vi leker, att vi därför skulle ha tillräckligt med försvar men vi har väl helt enkelt otur.

Vårtecken och finbesök

Nu har morgondagen löst sig och jag har lugnat ner mig..Tänkte ju berätta lite om veckan som gått.

Måndag till onsdag jobbade jag bara några timmar på jobbet, jag har ju en utfyllnadstjänst vilket gör att jag hoppar in när ordinarie personal med nedskuret schema går hem.

I tisdags hämtade jag barnen och de sov här till onsdag -vi försöker lösa hämtning m.m. så gott det går utefter barnens bästa. Morgan har ju börjat jobba kvällspass vilket gör att det blir lite pusslande i främst hans veckor men också mina.

I tisdags tog jag en rask promenad i byn och det var så underbart skönt. När jag lämnat barnen på onsdagen tog jag ännu en rask promenad men denna gång längs med ån. OJ vad halt det var men med solen i ansiktet och powerwalk musik i hörlurarna skuttade jag fram. Finns ingen motionsform jag gillar så mycket som powerwalking och nu kan man ÄNTLIGEN röra på fläsket igen.

                                      

Ännu ett vårtecken fick jag då det kom ett oväntat besök i tvättstugan i onsdags kväll:

                        
Visst, jag är utomhuspedagog och anser att man ska respektera allt levande. Men det gäller när jag befinner mig i deras hem, dvs skog eller liknande. Därför tycker jag att det inte är mer än rätt att spindlar och andra djur respekterar att jag inte vill ha dem i mitt hem. Nu "råkade" jag ta ett moppskaft och dela källarspindeln i hundratals bitar. Han fick skylla sig själv som satte sig mitt i dörröppningen!


I lördags hade jag funderingar på att följa med min syster till Harrys och kolla in det nya stället. Är ju inte ofta jag är ute men eftersom min mage och jag inte var kompisar torsdag och fredag tyckte jag att det nog vore lämpligast att låta bli. Malin och Alma kom hit istället och sov över här till idag.

Alma är så otroligt söt och även om hon är liten, liten så märks det hur mycket som har hänt sedan jag träffade henne sist. Nu ler hon och är mera vaken. Det är sjukt vad fort det går.

"Lånade" kort från Malin så ni får se hur söt hon är. Blev tyvärr inte några kort med mig och Alma eftersom hon skulle gråta och "ropa" på mamma när hon var hos mig. Eller, jag, det gick bra när Malin inte var i närheten men så fort hon hörde Malin prata så gallskrek hon och ville bort från mig. Nåja, hon kommer nog upptäcka så småningom att gamlamoster är mycket generös och snäll.

                                            


Jag blir galen!

                                               

Efter en trevlig dag med Malin och Alma var jag på City Gross och storhandlade eftersom barnen kommer ikväll. Det blir varannan söndag som jag handlar mycket. Förbereder en middagslista som kan hålla beroende på vilka tider vi kommer hem på kvällen. Allting var lugnt.

Väl hemma sätter jag igång att laga lite mat när telefonen ringer. Det är Morgan. Han säger att Felicia fortfarande har ont i öronen (haft t.o.f sedan fredags) och att Fanny verkar febrig och trött. Jag säger att de kan komma ner lite tidigare så jag kan ha lite koll på sjuklingarna och ev förbereda mig inför morgondagen. Knappt 10 minuter senare ringer han och säger att Fanny hade 39,5 grader och slocknade i soffan medan han packade ner deras saker. 

Vi bestämde då att Fanny ska sova där i natt och jag kommer upp och hämtar Felicia. Det gör att Fanny får vara hemma imorgon med honom tills han ska till jobbet. Han kör hemifrån 14:30 och jag slutar 17:30 -you do the math! 

Jag pallar inte detta snart. Känns som en förbannelse. Sedan jag fick mitt nya jobb i januari har jag varit borta nästan 1 dag/vecka. Någon gång har jag haft semester för att komplettera lektioner i Växjö men annars har det varit jag eller barnen som varit sjuka.

Att Fanny har lätt för att bli förkyld vet vi ju men det brukar inte vara några större problem. Men under det senaste halvåret har det varit mycket. Fannys ögoninflammation, min öroninflammation, biverkningar efter sprutor, magsjuka och mycket feber. Vi har inte ens varit sjuka samtidigt utan det går verkligen laget runt i omgångar.

Felicia är väl förmodligen ett "öronbarn" då hon emellanåt får riktigt ont i örat. Vi ger henne nässpray och Ipren och efter 1-2 dagar går det över. Men tydligen inte denna gången. suck..

Hur ska jag lösa morgondagen? Hur ska jag lösa veckan som kommer om en eller båda två fortsätter att vara sjuka. 

Sliter snart av mig håret. Känner mig så frustrerad att jag bara vill skrika rätt ut. Men tror tyvärr inte att det hjälper!

                                         

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0